Ibland är det inte rättvist.

Till Dig

Du frågade var du skulle hitta mig
Gå ut en blåsig dag
             stig upp
             på ett högt berg
Vinden som rufsar ditt hår
det är min hand
Vinden, som smeker ditt ansikte
            är min kyss
Alltid när det blåser
flyger jag i din famn
för jag är vinden

Gå ut när det regnar
Jag ska landa på ditt ansikte
            som tusen droppas
            och kysser ditt ansikte
för jag är regnet

Stig ut i solljuset 
            låt det värma 
            låt det bränna
            låt det alltid synas
                      så hör du
hur det viskar:
"Jag älskar dig"
för jag är solen.

//Sirpa 1969

Kommentarer
Postat av: A

värkte till i hjärtat. Fattar inte att hon är borta. Älskar dig.

2011-12-17 @ 13:53:59
Postat av: Lis

Herremingudars, så jäkla bra. Hon var en riktig poet den kvinnan. Tror bannemed att det är bland det vackraste jag läst.

2011-12-18 @ 16:53:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback